Kände redan när jag slog upp ögonen imorse att allt inte riktigt stod rätt till.
Ångesten bultade och ögonen ville bara stängas och somna om.
Men jag kämpade mig iväg med en klump i magen.
Tyvärr så blev det inte bättre och vid elva kände jag tårarna bränna och jag gick hem.

Väl hemme blev det mys och promenad med Lennox, det lättade mitt tunga sinne ngt.
Ska försöka äta upp min mat nu och gå och nanna en stund. Imorgon är det bara att ta nya tag.