I lördags eftermiddag åkte Kent hem till Skåne igen.
Så igår var allt back to normal igen. Även om det är kul med besök så är det skönt när dom åker hem. Inga illa menat nu, men det är skönt att få lite lugn och ro.
 Mår mycket bättre nu, har umgåts mycket med min älskling och det är min bästa medicin, kärlek.

Idag fryser jag och är trött, har ingen lust med vad denna dagen erbjuder nämligen ätstörnings enheten.
Fuck I hate that place.
Har tänkt mycket senast mitt förra besök och jag känner att arbetsterapeuten och sjuksköterskan inte har något att erbjuda mig. Har fått tid till psyk här i stan nu den 15/5 och väntar på att få komma till sjukgymnasten för att förhoppningsvis få en bättre kroppsuppfattning. Det räcker, pallar inte att träffa olika människor hela tiden, det blir helt enkelt för mycket.
 Jag måste kunna etablera en god kontakt med min nya psykolog, hur ska jag kunna göra det om det är en massa andra jag ska springa till samtidigt och älta samma saker?
Nee nu får det vara nog, I need to do this my way.