Denna dag har allt som kan gå fel, gått fel.
Älsklingen och jag hade ett stort bråk förut, och det kändes som allt var förstört.
Tårarna bara rann och dom gick inte att hejda, innan bråket med älsklingen rann tårarna också och jag tröstade mig med en cigg. Blev bara några bloss och det smakade skit, riktigt vidrigt.
 
Allt har ordnat upp sig nu men mitt sinne känns fortfarande tugnt, även om det har lättats lite grann.
Antar att det bara är att bita ihop och kämpa som vanligt, men det vore skönt att bara leva utan ngn ångest eller bekymmer. Men så är det inte för mig, så är inte mitt liv.

Har tur, har min familj som stöttar mig. Även om jag inte känt att älsklingen varit där så mkt denna vecka, men det är inte lätt för honom heller det ska gudarna veta.

Nee nu orkar jag inte skriva mer, ska ta en varm dusch.