Tisdag och praktik

Har precis lagt en naturlig make och passar på att slänga in ett snabbt inlägg innan det är dags för promenad med Lennox. Klockan elva ska jag befinna mig på praktiken, härligt! Ska blir oerhört skönt att komma tillbaka, blev jue trots allt bara en dag förra veckan. Nu hoppas jag att sjukdomarna håller sig borta så jag slipper vara hemma igen. Nej, dags att byta om så jag hinner ut med Lennox.



Concealer, mineral foundation, rouge, ifyllda ögonbryn och lite vit kajal på vattenlinjen. Fräscht och lätt. Perfekt make när jag ska till praktiken, då dusch av hundar och katter förekommer.


Ledsen och besviken.

Idag fick jag verkligen en käftsmäll rakt i ansiktet.
Har arbetstränat på djurkliniken 10 timmar i veckan sen september.
Eva från arbetsförmedlingen kom på uppföljningsmöte imorse kl 09.15.
10 minuter innan hon kom fick jag reda på att jag inte skulle få vara kvar, att detta var min sista dag.
Jag skulle absolut inte ta det personligt, för jag har gjort bra ifrån mig.
Men det är så många som vill komma och praktisera samt att dom inte kommer att behöva anställa någon.
Innan jul fick jag därimot höra att jag skulle få vara kvar så länge jag ville, så ni förstår att detta kom som en käftsmäll.
Jag fick gärna vara kvar en månad till eller tills jag hittar något annan plats att arbetsträna på.

När Eva kom kunde jag inte hålla tårarna tillbaka, kände mig så besviken och nedslagen.
Kunde jag inte fått en förvarning?
Jävligt dåligt måsta jag säga och oproffsigt.
Som älsklingen sa: hade dom vetat något om din livs situation hade dom inte gjort så.
Men grejen är att dom vet att jag mår psykiskt dåligt, hur sjuk jag varit i anorexi och att ätstörningarna fortfarande styr mycket i min vardag.
Även om jag nu inte hade haft mina problem så är det jävligt illa.
I vanliga fall brukar man få veta en tid innan när man gör sin sista dag.

Hursom helst så vet jag att jag gjort ett bra jobb under tiden jag varit där, vilket jag också fått höra.
Hade tagit detta bra, bara jag fått reda på det på ett mer humant och schysst sätt.

Hade velat ha ett ordentligt avslut, där jag kunnat tacka för min tid där med en blomma och lite muffins eller något.
Men det fick jag somsagt inte.

L. gav mig en kram innan jag gick och sa att jag får komma in på en fika när jag mår lite bättre.
Men det kommer jag inte göra...

Valpsjuk!

Imorse kom det in två underbart söta rottis valpar på "jobbet".
Trodde jag skulle dö, sikka små charmtroll.
Jätte duktiga var dom också, rörde inte en min när dom fick vaccinations sprutan.
Kände verkligen hur valpsuget växte sig enormt stort inom mig.
Tänk att få pussa med en liten amstaff bebis *drömmer sig bort*.
Visst kan det vara jobbigt med en liten valp, men det är även så underbart.
 I nuläget kommer det inte bli någon valp, Lennox kommer först och vi tror inte att han vill ha en till hund i familjen.
Inte det att han inte gillar andra hundar, för det gör han.
Han är otroligt fäst vid mig och det känns inte rätt mot honom helt enkelt.
Men Lennox kommer alltid vara min bebis.


Min underbara Lennox som valp♥

Min första spruta.

Idag lärde jag mig något nytt på "jobbet", nämligen hur man ger en vaccinations spruta!
Det var minst sagt spännande.
Mitt "offer" var ingen mindre är Pricken, min familjs hund som var inne för kloklippning och vaccination.
Nee offer är faktiskt fel ord, då det gick väldigt bra.
Känner mig stolt över mig själv!


Blod splatter

Idag följde Lennox med mig till "jobbet".
Det finns ett speciellt rum till hundarna där dom får hålla till under arbetsdagen.
Han tog det väldigt bra även om han tyckte det var lite läskigt.
Dom andra hundarna skällde på honom till en början, men dom vande sig snabbt.
På det stora hela gick det väldigt bra, men så fort jag kollade till honom blev han ledsen och pep och skakade.
Men när dom andra kollade till sina hundar brydde han sig inte alls.
Samtidigt är det bra för honom att kunna följa med mig ibland, träffa lite andra hundar och miljöträna.



Som vanligt när jag kom dit på morgonen stod det städning på schemat, torka golv m.m.
Städade även fågelburen, var riktigt mycket fågelbajs.
Efter städningen följde jag med ner till operations salen.
En tik hade livmodersinflammation så den skulle tas bort.
Är alltid lika intressant att vara med under operationerna, ställa frågor och se hur det verkligen ser ut inuti kroppen.
Mitt under operationen blev jag ner-splattat med blod, både tröjan och ansiktet blev prickiga.
Haha, så kan det gå...bara att gå och tvätta av sig.

Imorrn är sista "arbetsdagen" för denna veckan, så på fredag är det sovmorgon! 


Som fisken i vattnet.

Har gjort sista dagen på "jobbet" för den här veckan och jag känner redan hur jag växer som människa.
Trivs som fisken i vattnet och känner mig att detta är verkligen något för mig, att jag hittat den rätta vägen.
Dom två senaste dagarna har det varit fullt upp med kastreringar, bara imorse var det 4 honkatts kasteringar på raken.
Assisterade allihopa och såg till att Magnus hade alla redskap, plockade undan, hämtade saker m.m.
Sen klippte jag även en katt som hade tovor på magen. Ägaren till katten var super mysig och jag fick till och med en kram när vi var klara. Men det som värmde mest var att hon sa att jag kommer passa jätte bra att jobba med djur.
Det gjorde verkligen hela min dag.

Var även med vid en hanhunds kastrering, det var intressant då Lennox ska kasteras om ett tag.
Kommer nog ske om någon månad och jag kommer att vara med under ingreppet.

Igår när vi städade ur kadaver frysen berättade Linda att många som kommer dit har en
 förskönad bild av arbetet. Och blir jätte förvånade att det inte är så mycket kelande och att man får se mindre trevliga saker. Att folk både spyr och svimmar under operationer och annat.
Sen är det ett jobb som kan ta mycket på psyket, klart att det inte är lätt att se ett djur lida t.ex.
Men man måste tänka på att det är ett sjukhus för djur, dit dom kommer för att bli bättre.

Hursom helst så trivs jag och har känt mig så lycklig dom dagarna jag varit där den här veckan.
Jag har äntligen hittat det jag vill syssla med och det är stort!

Första dagen praktikant.

Det var med förväntansfulla och pirriga steg jag gick till Djurkliniken imorse.
Var lite underligt att vara där utan sitt eget djur, det är då man är det i vanliga fall.
Gud, vet inte riktigt vart jag ska börja, fick faktiskt vara med om endel min första dag.
Det som var mest intressant och roligt var att vara med vetrinär T.
3 honkatter kastrerades och jag var med på alla 3, fick även hjälpa till att bränna lite.
Hon förklarade även vad hon gjorde under ingreppet och jag fick ställa frågor.
Jätte fascinerande!

Fick även hjälpa till vid en höftsledsröntgen på en hund, jag var den som tryckte på knappen så att bilden togs.
Var även med i mörker rummet för framkallning av plåtarna, blev instruerad och även testa lite själv.

Är riktigt nöjd med min första dag på "jobbet", tror jag kommer trivas väldigt bra och ser redan fram emot onsdag.



Imorrn är det dags!

Det är inte vilken dag som helst imorrn, det är nämligen 15,de september.
Dagen då jag börjar min arbetsträning på karlskoga djurklinik.
Klockan 09.00 ska jag vara där och jag längtar.
Visst känns det nervöst och pirrigt, men på ett bra sätt.
Min dröm är jue att få arbeta med att hjälpa djur, så detta är ett stort steg i rätt riktning.
Inte bara för att uppfylla mina drömmar, utan för min psykiska utveckling.
Kommer vara där 10 timmar i veckan nu i början, sen kommer timmarna utökas.
Det stora testet kommer bli när det är dags att äta lunch där, men det är långt dit.
 


Just nu vill jag bara bli frisk, tänker inte missa min första dag.
Så det blev extra vitlök i middagen förut, c-vitaminer till tusen ikväll och massa te därimellan.
Tar det också extremt lugnt, inte lätt med tanke på att det är en stor disk i köket.
Men jag försöker se bortom det, älsklingen får ta disken när han kommer hem.

Möte hos veterinären.

Har varit hos veterinären idag och hälsat på, eller blivit visad runt är ett bättre ord.
Kan inte ens förklara hur jag känner mig just nu, bara så himla glad på snudden till lyrisk.
Känns så himla bra och personalen är jätte trevliga.
Enda nackdelen är att jag inte får börja förens om två veckor, då försäkringskassan måste skriva in mig i samverkan och så var det något om försäkring.
Linda dom visade mig runt och informerade mig sa därimot att jag får mer än gärna komma in tidigare om jag vill.

Känns verkligen som klippt och skuret för mig det här.
Visst kommer jag få se mindre trevliga saker, så som avlivningar osv.
Men det är en naturlig del av livet, även om det känns i hjärtat att se.
Fick nämligen se en avlivad hund redan idag.
Tomheten i dens ögon fick det att sticka till i mitt hjärta.
Men det är inte bara död utan man får hjälpa djur som är skadade och sjuka, samt förebyggande vård.
Det är jue det jag vill syssla med och det är helt otroligt att jag fått den här chansen.
Att jag sen kommer få vara med på allt är jue helt toppen.
Jag kommer verkligen att få lära mig något.

Känns som jag svävar på moln just nu, detta kommer att bli mitt år.
Året då jag kommer att utvecklas och förhoppningsvis få ett friare liv.

Kommer räkna dagarna tills jag börjar den 15 september klockan nio på morgonen.
Eventuellt tidigare om allt pappers grejs blir klart snabbbare.

RSS 2.0