Hade inget val, var tvungen att traska  till sjukhuset för att ta ett venprov. Har dragit på det i flera dagar nu, då jag varken orkat eller haft lust att traska i regn. Men nu var det regnfritt så det var bara att ta sig i kragen.

När jag kom in till väntrummet var det mycket folk, men det gick snabbt och snart var jag inne på ett rum med armarna framme. Som vanligt blev jag stucken med "barn-nålen", har små ådror så det är därför antar jag.
Det är faschinerande på ngt skruvat sätt när nålen spricker igenom huden och in i ådern.
Kollade intresserat på nålen när sköterskan stack mig,
- Hur går det?
- Ingen fara med mig jag är van, var mitt svar.

Faktum är att jag är härdad, innan jag blev sjuk var jag totalt livrädd. Tårarna sprutade och jag fick lägga mig ned på en säng hållandes min mammas hand.
Men när jag sedan blev sjukare och inlagd på sjukhuset var det blodprov på löpande band.
Minns min första dag på USÖ med fasa.
Jag var totalt uttorkad och sköterskorna envisades med att sticka mig ÖVERALLT, men inte en endaste liten droppe fick dom.
Armvecken, fingrarna, i och på händerna ja you name it.
Dagen efter såg jag ut som en jävla knarkare med stick-märken överallt. Det var verkligen ingen trevlig upplevelse.
Så det är väl inte så konstigt att jag inte bryr mig längre om att bli stucken, jag är jue som sagt van och härdad.

Nu återstår bara provsvaren, säkerligen har jag brist på någonting som vanligt.

                                                    

Bild Aftonbladet