Känner mig forfarande nere, faller bara mer och mer känns det som.
Är trött på mitt liv, är trött på att gå hemma, är trött på det mesta.
Måste ha en förändring, lite spänning.
 Någonting måste hända helt enkelt.
Pratade med älsklingen förut, men det ledde ingenstans. Visst han förstod mig, men ändå inte.
Detta är ett osammanhängande och rörigt inlägg, but who cares...det är faktiskt så jag känner mig nu.
Rörig och osammanhängande.

Just nu skulle jag bara vilja åka bort, helt ensam. Bara jag och ingen annan, ett spa vore det ultimata.
Behöver ledigt från mig själv, bara njuta och inte behöva tänka på något.
Men det är inte bara att packa väskan och åka, nej långt ifrån tyvärr.

Antar att en del av deppigheten grundar i att jag slutat röka, det påverkar inte bara kroppen utan psyket.
Mitt psyke är redan fucked up, så självklart skulle jag bli depp också...just my luck I guess.
Sen att det är pisse väder gör inte saken bättre. Hade solen skinit och gräset varit grönare hade det varit lättare att handskas med ett spruket inre, men nu är det bara grått och åter grått, precis som jag känner mig.